fredag 27 september 2013

Ekvatorn



I dag är det fjärde dagen till havs (Stilla Havet) och idag har vi också passerat ekvatorn. Med anledning av detta spexade personalen med norske kaptenen  i spetsen till det litet när kung Neptun med drottning och följe gjorde visit ombord. Ett uppskattat inslag av de flesta utom kanske av det stackars gäng av  utvalda karlar som beordrades fram och fick råa ägg knäckta i skallen, därefter tomatsås och kokt pasta och sedan vetemjöl. Men inga sura miner för det. Jag tror att amerikaner är mycket för såna där litet larviga barnsliga lekar - tycker mig ha sett det i andra sammanhang. Sånt som de flesta andra av oss skulle tycka vara litet pinsamt eller skämmas över. Full fart var det i alla fall och stämningen var det inget fel på heller!

Det gungar och gungar och jag undrar om det inte är därför som vi är så trötta. Det är  oftast inte jättemycket men konstant. Längre fram närmare Australien har jag hört att det kommer att gunga ännu mer så det är väl bara att vänja sig. Det gungar inte så jag mår illa men det är svårt att gå trots rullatorn så jag sniglar mig fram ombord.

Det är ganska slöa och slappa dagar. Jag sitter relativt ofta på soldäck (i skuggan) och läser vilket jag knappt har tid med hemma då jag ofta fastnar vid datorn. Här är det alldeles för dyrt och långsamt för att fastna….

Träffade i eftermiddags på det par som vi delade minibuss med när vi skulle till Pearl Harbor för ett tag sen. Vi visste att vi skulle iväg på samma kryssning men bland alla dessa människor är det inte så lätt att springa på varandra. De berättade att de anmält den otrevlige chaufför vi hade på de resan dit till företaget. Jag anmälde ju bara till hotellet och de verkade de ju inte bry sig där.

I matsalen delar vi bord med ett äldre australiensiskt par. Det är egentligen ett bord för sex personer men vilka de två återstående gästerna är vet vi inte för de har inte visat sig ännu. Antingen äter de uppe i buffematsalen  där man inte behöver klä sig "fint" eller så har de bett om att få byta bord vilket inte är ovanligt. Det är alltid det första jag gör när jag kliver ombord på en ny kryssning. Jag kollar vilket bord jag fått och om det är "bra". Brukar också fråga om det är engelsktalande medresenärer vid bordet. Är jag inte nöjd med bordet ber jag att få byta. Den här gången behövde jag inte det. Jag blev ganska imponerad av frun i herrskapet som vi delar bord med. Jag vet inte vad för sjukdom hon lider av men antar att det är diabetes. I går efter måltiden tog hon diskret fram en liten orange sak som jag först trodde var ett rör med läppglans. Men hon körde den rätt in i i buken genom klänning och allt! De är väldigt matfriska detta äkta par och brukar äta åtminstone tre förrätter och ibland två varmrätter också. Samt ett par efterrätter.... Någon av alla de förrätter de beställde in i går kväll tyckte vi luktade litet illa. Sonen frågade mig om jag inte tyckte att det luktade kattpiss och ja, visst kände jag en dragnig åt det hållet. Sen gick jag runt och tyckte att hela fartyget luktade kattlåda….Idag är den doften och känslan tack och lov borta!

I kväll, precis innan middagen,  var det ett   s.k. "Wellcome Back- party"- för återvändade gäster och vi bjöds på mängder med små goda kanapeer och vin till. Nästan hela staben av "guldränder" - jag ser inte skillnad på graden - stod uppradade när alla vi gäster tågade in där förfriskningarna fanns och där kaptenen skulle hålla tal mm. Detta fartyg, "Radiance of the Seas" har faktiskt en svensk kapten men då han nu är på semester så tjänstgör en norsk kapten i hans ställe. Han drog faktiskt en Norge-historia men det fattade nog inte de andra gästerna utom vi 5-6 svenskar som är ombord och ungefär lika många norrmän. Men vitsen gick hem ändå hos övriga ca drygt 30 olika nationaliteter ombord! bland gästerna.

Kung Neptun med drottning


Efter välkomstpartyt var vi så mätta och jag blev efter det enda glas mousserande vita vin jag drack helt snurrig i bollen och trött. Så det blev inga andra kvällsaktiviteter för oss, inte ens teaterbesök för min del då jag inte var så tänd på kvällens program - Country and Western. Tyckte inte det var värt risken att sitta och sova i en teaterfåtölj utan försöka krypa till kojs tidigt gungad till sömns av vågorna.


Och precis medan jag sitter och skriver dessa rader så ringer min mobil - mitt ute i oceanen. Hur är detta möjligt? Jag har inte roaming på, inte internet och hur sjutton kan samtalet gå fram från Spanien???  Via samma satelit som internet?Om nån vet så var snäll och tala om detta för mig!
Ägg- och pastagubbar täckta med vetemjöl och tomatsås.

 I morgon skall vi lämna ifrån oss våra pass för då kommer fransk polynesiska  myndigheter ombord och vill granska oss. Dag 7 på denna kryssning blir det så äntligen strandhugg och vi får känna fast mark under fötterna. Då ska vi besöka Bora Bora, Tahiti i Franska Polynesien. Därefter kommre i tur och ordning Papeete i Franska Polynesien samt dagen efter Moorea atollen också i Franska Polynesien. Det är väl där det som fransmännen gjort flera underjordiska atomprovsprängningar…

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar