Nu har jag både köpt en mobility scooter (permobil, shopping scooter, scooter electrico, elrullstol, promenadmoped, promenadscooter...) samt hunnit prova den under en knapp veckas tid. Eftersom jag aldrig har haft körkort eller ens kunnat köra moped så var det med hjärtat i halsgropen som jag först provkörde och sedan när jag bestämt mig och fått beställt "vrålåket", modell Mercurius, vågade ge mig ut med det. Trots att jag körde så sakta så sakta att en snigel hade kunnat krypa om mig så tyckte jag i början att det gick fort! Men övning ger som bekant färdighet och nu susar jag fram längs trottoarerna och tycker att det är jätteroligt! Och märker att mobility scootern är guld värd. Jag far runt kors och tvärs i stan för fulla batterier! Min modell gör maxfart 12,8 km/tim och det är snabbare än vad man får köra på trottoarer där man måste hålla typ promenadhastighet (6 - 8 km/tim). Den klarar enligt manualen att köra 32 km på en batteriladdning men sen påverkas den också av hur mycket person + last väger som ska med, hastigheten man kör, uppför/nerför osv. Den klarar alltså att köra rätt långt för det finns modeller som inte klarar mer än 10 - 15 km/laddning.
Gudarnas budbärare! |
Denna nyvunna frihet känns alltså väldigt bra ssk som jag inte går så där jättebra längre. Hade min rullator i två år och nu är det väl tänkt att kombinera dessa två hjälpmedel. Men som jag flackar runt nu hade jag ju inte orkat detta med rullatorn, inte ens när den var ny! Sa på skoj många gånger att jag skulle sätta motor på den och nu har det ju blivit nästan så....
Samtidigt upptäcker jag stan på nytt. Var tar jag mig fram, var är det för smalt, inga avfasade trottoarkanter, för trasiga trottoarer, var står lyktstolparna mitt i trottoaren, kan jag klämma mig emellan osv??? Och jag som har så dåligt lokalsinne får börja träna minnet och försöka reda ut var jag är utan att behöva ringa och fråga en väninna hur jag ska köra för att komma hit eller dit....
![]() |
En gudomlig budbärare behöver litet bling! |
Mina djur måste ju också tränas för att kunna åka med och vänja sig vid trafiken, att det
skumpar samt att sitta stilla mellan mina fötter. Så att jag kan ta dem till veterinären och/eller hundtrimning när det behövs. Båda hundarna tycker om det och i dag sprang båda och satte sig på scootern samtidigt trots att jag bara kan ta en i taget. Allra först var jag dock till veterinären en vända på förmiddagen med ena katten som haft besvär med infektion i ett öga. Sen hem med henne och bytte till taxen för vi skulle ut och träna trafikvett. Så ner på stan och då kom jag på att jag glömt att ta ut pengar så det blev en vända till automaten också innan vi styrde kosan hemåt. Hade detta varit på apostlahästarnas tid så hade denna bankomatvända fått vänta tills dagen därpå. Andra hundar vi mötte bekom inte taxen, han bara satt mellan mina fötter och tittade som vore han herre på täppan. Okej, hem med honom och städerskan tog emot och gav mig den andra hunden istället. Då började det bli lunchdags och jag var hungrig så jag tänkte att vi tar väl en vända ner på stan och går och sätter oss och äter tapas nån stans i det fina vädret och så styrde jag mot det s.k. kyrktorget. Vovve nr två, tiken, är litet rädd av sig så hon fick smaka små smulor från min tallrik för att hon varit så duktig flicka och efter ett tag var även hennes träningspass över och hon återbördades till hemmets lugna vrå. Då var också batteriet på väg att ta slut, "tanken" hade gått ner från två gröna lysande lampor till orange och hur länge jag kunde köra på det innan det började skrika rödljus det hade jag ingen aning om. Men det var i alla fall läge att ladda om batterierna.
Jag är så glad att jag faktiskt tog mig över tröskeln och köpte detta åkdon för det kommer jag att ha stor glädje av. Ett par grannar har rått mig att begära från kommunen att man gör en ramp samt markerar utfart från mitt hus. När en bil har parkerat utanför min dörr vid min smala trottoar tar jag mig inte ut utan stort besvär och är rädd att jag ska backa in i den. Jag har fått tag på blankett och skall sätta mig ned och fylla i ansökan.
Men med på kommande semesterresa får det inte komma. Sonen och jag skall göra en gemensam semesterresa som har varit bestämd sedan väldigt länge. Vi ska ut i vida världen igen och börjar med att flyga till Hawaii om några dagar. Där har ingen av oss varit och vårt upphåll i Honolulu blir på en vecka för att där i lugn och ro ta igen oss efter en lång flygresa (via Moskva och Los Angeles) innan vi går på en kryssningsbåt där för att efter flera landstigningar på diverse polynesiska öar och Nya Zeeland avsluta i Sydney, Australien.
Men detta tar vi i nästa blogginlägg.....
PS. Mercurius var gudarnas budbärare i den romerska mytologin. Kvicksilver heter mercury på engelska och detta måste ju betyda att det går undan...Tur jag inte har bil - jag skulle nog lätt kunna bli en fartdåre nu när jag blivit litet varm i kläderna!
![]() |
Mercurius på laddning |
Helt underbart Christina. Vad bra att du tog "steget" och köpte dig en Mercurius! Trevlig resa i världen med Oliver. Kram Marie
SvaraRadera