Skumma ögon

Nu har jag hållit på med min blogg i en månads tid och tycker att det är en superrolig hobby! Jag är inte ute efter en stor läsekrets eller håller mig till enbart vissa ämnen utan för mig är det litet mer av dagboksskrivande och funderingar som jag delar med den som har lust att läsa. Jag skriver allltså som det faller mig in och tycker att det finns nåt att säga om det mesta, även om obetydliga saker.

 Jag har redan gått tillbaka till flera inlägg för att friska upp minnet under t.ex senaste semesterresan och märker att jag redan har glömt många händeler och detaljer. Men att skriva något nästan varje dag har liksom blivit till ett roligt tvång eller kanske en tävling mot mig själv: Vad kan jag hitta på att skriva om idag då? Visserligen har jag ett eget bloggeri-skafferi som reserv om det skulle knipa med inspirationen en dag. Men det roligaste är när det bara dyker upp nåt i huvudet!

Det finns faktiskt ett problem och det är mina ögon som förhindrar mig att skriva och läsa som jag vill. Jag har en mycket vanlig kronisk  hudsjukdom som man enbart får i ansiktet, rosacea, och just detta lider jag inte av, litet utslag ibland som oftast kan sminkas över. Men "sjukdomen" kan även angripa ögonen och det har den gjort på mig och detta är faktiskt rätt besvärligt. Det kan inte korrigeras med glasögon ( som jag ändå bär för syns skull sen 45 år) och ibland är förstoringsglas enda sättet att överhuvud taget kunna läsa alls. Det är därför väldigt jobbigt att läsa en löptext om den inte är väldigt enkel och texten inte för liten. Att både se på teve, läsa eller sitta vid datorn på en och samma dag är nästan omöjligt pga av gryniga, kletiga, ögon som ser suddigt. Har även svårt att känna igen folk även på kort avstånd ute på gatan. Läkarna säger torra ögon, ta droppar flera gånger om dan. Men gör jag det så blir det ännu kletigare ögon och då ser jag oftas inget alls....

På grund av ovanstående sagda så blir det ofta en hel del skrivfel i mina texter trots att jag har korrrekturläst dem flera gånger innan jag publicerar dem. Sen skriver jag ofta litet för fort också och då skapas givetvis ett flertal fel och sånt är irriterande att läsa. Jag hakar själv upp mig på slarvigt skrivna artiklar i en dagstidning och orkar inte alltid fortsätta läsa om det blir för mycket felskrivningar och stavfel.

Men har man en viss takt eller rytm så är den svår att ändra och jag vill ofta skynda mig att skriva ner vad jag tänkt/kommit på innan formuleringen försvunnit ur skallen...

Hoppas ni har överseende!

Fort Lauderdale 2/2-13      Foto: Åsa Larsson