Ett skepp kommer lastat...

Tror nog att många ler litet igenkännande åt rubriken som  är namnet på en lek som ofta lektes på barnkalasen när jag var barn. Kanske leks denna lek fortfarande, inte vet jag men jag undrar....

 Kom i alla fall osökt att tänka på denna lek när jag rullade i väg till posten i eftermiddags med ett stort paket ovanpå rullatorn vilket skulle skickas till sonen i Sverige. Jag kände mig litet som en transportör av en viktig försändelse. Dels har  sonen namnsdag snart dels hade jag storhandlat en massa på reor i USA nyligen som tillsammans med låg dollarkurs gjorde att jag fyndade en hel del. Om bara en mindre del i paketet passar så har det varit värt det "kära besväret" för inehållet är köpt med stor omtanke och mycket kärlek. Detta kanske man som mottagare inte alltid tänker på. Vem det än gäller....

I alla fall så frågade man mig på posten om mitt stora lilafärgade paket skulle skickas med flyg eller med båt. Priset var ungefär det samma, båt endast ca 2 € billigare (eller snarare mindre dyrt) än flyg och tar litet längre tid på sig att komma fram. Så då blev det flyg. Allt torrt och sakligt framställt utan att fundera på var innehållet kom ifrån eller vart det skulle. Bara att fylla i en tulldeklaration och betala. Tack -  Nästa!!

Nu är det inte så mycket som är exotiskt längre. Folk reser mycket och inte så mycket finns kvar som är märkvärdigt eller fantastiskt för om man inte reser själv så kan man se det mesta på TV. Och inte mig emot men förr, när floderna, sjöarna och haven var de stora transportlederna och allt tog längre tid och var litet osäkrare att få fram och i stor mängd och kanske bara under en viss del av året så blev det litet mer ett skimmer över det hela och det gick mer i märkvärdighetens tecken för sånt som man idag knappt lyfter på ögonbrynen för. Och ofta var varorna för välbeställt folk. Ett skepp kunde komma lastat med vackra sidentyger från Kina, ett annat skepp kom lastat med kryddor, kaffe eller te, kanske med apelsiner från Valencia, andra skepp med bananer, ananas och annat spännande man bara hade hört talas om. Då före överflödssamhällets tid....

Då var det kul att leka Ett skepp kommer lastat med........och så la man till vad för last som fartyget hade ombord. Fantasin bestämde gränserna.

Tänkte på detta igen sedan Åsa och jag som ätit upp oss (varför säger man förresten äta upp sig - då borde man ju minska i storlek?) på kryssnigen i Västindien (Karibien) gjorde en vända till Iceland - den engelska mataffären i Fuengirola -  och proppade kassarna fulla med Viktväktarlådor av olika slag. Mr M. höll på att garva på sig när jag berättde detta och han undrade hur stor risk det är att kryssningsfartygen sjunker med alla tusentals gäster ombord som bara äter och äter, lägger på sig och blir tyngre...!  

 Hur kul och exotiskt är det egentligen idag att säga "Ett skepp (flyg, tåg, lastbil, rullator..) kommer lastat med Viktväktarmat? Eller kommer lastat med billiga skräpleksaker från Kina, kärnkraftavfall från...till...osv?

Nej, jag tror inte att denna lek leks längre! Ryska Posten är nog bättre - för de tillräckligt modiga! Men så avancerade var vi knappast som 10-åringar i en liten köping på landet på min tid.