Spaniensvenskans bloggeri: Bonaire

Ett blåshål

Salthögar

Jag har sett flygfiskar för första gången i dag!!! Små silvriga saker som flyger i små stim i några sekunder ovanför vattenytan. De jagas av fåglar i flock som ofta kniper en liten firre. Spännande att se det som man tidigare bara har hört talas om!

Bonaire har verkligen varit en alldeles speciell upplevelse, så totalt olik alla andra öar jag hittills har besökt i Karibien. Ön ligger mitt i Karibiska sjön och har bara ca16.000 invånare. Naturen är helt annorlunda och detta är myndigheterna väl medvetna om och försöker hindra ön från att exploateras. Där växer inte naturligt några palmträd utan de som finns är importerade och planterade. Naturen ser inte lika exotisk ut frånsett vissa kaktusar och agave. Inga direkta berg utan mer kullar. Det är ett paradis för sportdykare. Landet är platt och där lagras havssalt naturligt. På slavtiden var det slavarbetare som skötte om salthanteringen. Dessa var priviligierade gentemot andra slavar såtillvida att de fick sova under tak i små små och mycket trånga sovutrymmen med tak av bananblad - men dock - tak över huvudet.. De arbetade även 6-dagars vecka men fick trampa saltet med bara fötter och fick frätskador. På sin lediga dag besökte de sina familjer som bodde långt bort och tvingades då gå fram och tillbaka den långa vägen på sina såriga fötter.

Bonaire tillsammans med öarna Saba, St Euststatia, Aruba, Curacao och holländska delen av St Martin (som delas med Frankrike) kallades tidigare för Nederländska Antillerna. Sedan 2010 tillhör emellertid Bonair, Saba och St Eustatia Nederländska Karibien och därmed även EU - om än med vissa restriktioner för utlänningar om att verka på öarna.

Salthögar

Det mörknar tidigt i Karibien, idag ca 18.35

Jaha, detta var litet torra fakta. Eftersom jag har en förkylning i kroppen och känner mig helt slut så känns det inte särskilt inspirerande att skriva. Det blir litet bilder stället.

Ha det!