I
I dag gör vi vår femte dag ombord på Royal Caribbeans kryssningsfartyg Legend of the Seas, om man räknar med den dag vi klev ombord i San Diego, USA. Legend är ett litet fartyg som tar 2076 passagerare och har en besättning på 897 personer och egentligen för litet i min smak. Det har inte lika mycket att erbjuda ombord som de större fartygen. Samtidigt är det litet lugnare ombord vilket kan passa trötta pensionärer och/eller småbarnsfamiljer. Och till pensionärernas skara kan jag ju faktiskt räkna mig - åtminstone kroppsligen! Barn är det dock väldigt få ombord på denna 15-nätterskryssning så lektanterna har inte fult upp med jobb på denna resa.
Faktiskt så känner vi en ur personalen! Det är en av bartendrarna som tidigare jobbat på ett kryssningsfartyg som förut lade till i Malaga när Malaga var kryssningshamn. Det fartyget, Adventure of the Seas, har jag seglat med både med Åsa samt med min son. Fast vi visste ju inte att denne bartender sedan dess bytt fartyg även om detta är vanligt.
Vårt mål är Panamakanalen och vi beställde denna kryssning ombord när vi gjorde vår förra kryssning tillsammans för drygt ett år sen. När man är så tidigt ute kan man välja och vraka bland hytterna eller snarare: Man kan välja och vraka bland det som ens plånbok tillåter…Då det inte finns så många handikapphytter ombord och man av säkerhetsskäl/framkomlighet inte får ha rullstolar, rullatorer och permobiler eller barnvagnar ståendes i gångarna behöver man en rymligare hytt och det har vi fått den här gången. Visserligen på bekostnad av skåpsutrymme och mindre garderob och märkligt nog även smalare sängar men med stort rum med gott om svängrum och även rymligt badrum utan tröskel och med sittplats för den som inte kan stå och duscha.
Vid vårt middagsbord, vi sitter vid ett 10-bord den här gången, sitter vi nio svenskar från norr till söder eller från Norrland till Spanien om man så vill! Man har buntat ihop oss - rätt mycket svenskar på denna kryssning - vilket jag personligen tyckte var litet synd då det är roligare att sitta vid ett internationellt engelskpråkigt bord. Dock har dessa bordsgrannar tinat upp nu och det känns trevligt! Ett par av de kypare och uppassare som serverar vid vårt bord är spansktalande förutom engelska som är det internationella språket ombord och någon av dem talar visst tyska och franska också.
Vi var på första utflykterna igår och förrgår, båda i Mexiko .Dessa exkursioner ingår inte i priset utan man går bara i land om man vill ströva omkring på egen hand eller köper en utflykt - det finns oftast ett rikt utbud. Men vårt val var inte ett bra val trots att vi hade en bra engagerad guide som talade en förtståelig engelska. Det var programmet och upplägget det var fel på. Stopp på ett par platser med 20 min att titta runt innan det var dags till nästa ställe. På denna korta tid hinner man ju inte få någon uppfattning som helst om platsen, hinna shoppa, fota, fika, eller vad man nu vill. Totalt värdelöst och vårt omdöme om utflykten som hette Costal Higlights of Cabo San Lucas blev också lågt. Detsamma gällde om utflykt nr två som inte heller var nån höjdare. Landskapet som sådant var inte särskilt vackert och ännu fulare såg det ut med den mängd av bostäder man byggt/höll på att bygga för turister, främst från USA och Kanada. Vi hade svårt att förstå hur någon skulle vilja semestra där. På vissa sträckor såg det annorlunda ut och landskapet påminde då starkt om "hemma" dvs kuststräckan mellan Costa del Sol och Fuengirola i södra Spanien, både vad gällde naturen som byggnadsstilen.
Det fanns emellertid två ställen på den första utfärden som var intressanta att besöka. Det ena var en fascinerande restaurang där ägaren samlat folkkonst och rummen var fullproppade av roliga möbler och föremål att fotografera. Det var som ett museum där dock vissa föremål var till salu. Här bjöds vi på smakprov av tequila och gavs möjlighet att gå på toa innan vi hastade vidare mot sista stoppet för dagen som var ett lokalt glasbruk. Vi fick se hur man blåste glas och sen vandra runt och titta i butiken, rädd att slå ned något… Vi stannade kvar en stund i Cabo San Lucas en stund och tittade i alla uppsmällda turistshoppar. Egentligen ett ganska hemskt ställe som jag gärna hade undvikit men det var där fartygets tenderbåt la till. Utflykt nummer två i går hade vi heller inte så stor behållning av och vi har börjat ifrågasätta om vi ska följa med på några utflykter alls under resten av resan eller bara gå i land på egen hand. I alla fall skall vi gå igenom vilka utflykter vi har bokat och se om vi hittar nåt bättre alternativ. Dessa utfärder är inte i Royal Caribbeans regi utan det är varje land som erbjuder dessa turer till försäljning som sedan förmedlas av de olika rederierna m. fl.
Av någon anledning var vi mycket trötta denna första eftermiddag och snart efter att vi kommit ombord igen gick vi upp till den bufferestaurang där man inte behöver byta om för att äta och hängde på låset tills den skulle skulle öppna. Jag orkade knappt äta och gick sen direkt ned på rummet. Jag hade tänkt läsa men orkade bara några sidor och det blev en tidig kväll utan både bar och socialt umgänge. I går kändes det bättre och vi åt i stora matsalen och upptäckte då att i förrgår hade man serverat min favoritmat alla kategorier som finns på menyn ombord: Lammskank som är så mör att den ramlar av benet och smälter på tungan. Men sånt är livet….
Nu har vi, med idag , två dagar till sjöss innan vi kommer till Guatemala och så får vi se vad som väntar oss där. Vi har valt olika utflykter, jag åker med ett gäng som är orörliga och inte kan gå så mycket eller knappt kan gå/stå alls så det blir bara ett par enstaka stopp medan Åsa har valt ett helt annat program.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar