söndag 31 mars 2013

Celebra gäster

Jag sitter och väntar på VIP-gästerna som är på gång. De lämnade Stockholm Arlanda tidigare under dagen för att flyga hit och landa på flygplatsen med det nya namnet, dvs Malaga - Costa del Sol. För nu heter den ju inte längre Pablo Ruiz Picasso sen ett tag tillbaka. Dock är koden densamma som tidigare: AGP

Första julteckningen, 3,5 år gammal. Det kom att bli många mer illustrerade julbrev


Gästerna,  ja de är förstås sonen och hans flickvän som skall komma och hälsa på mig och själva få ha det skönt och bli ompysslade i de sex dagar de skall vara här innan påsklovet är slut.

Julängel, nästan 6 år gammal


Jag är alldeles för rastlös för att kunna ta mig för något vettigt att fördriva tiden med. Jag har gömt litet försenade påskägg runt om i huset som de skall få leta efter och litet andra överraskningar är inplanerade under denna alltför korta tid tillsammans.

Medan jag räknar minuterna kommer jag på att jag ska leta upp några av sonens gamla teckningar som jag har sparat sen han var liten och visa honom. Om hade jag sparat allt han producerade så hade jag haft flera skåp fulla. Så jag gjorde så att jag plockade undan en del av de bästa av olika årgångar och datummärkte dem och sparade i ett par pärmar för framtiden. Det är mest upp till tidiga tonåren som jag har sparat. Sen började han hålla på dem själv och flyttade dessutom till Sverige.

Passande påskteckning, 9 år

Glad blir inte bara jag av det kära besöket. Särskilt hundarna kommer att bli överlyckliga att se husse igen. Den vita tiken kommer säkert att stå utanför sovrumsdörren och vilja dit in. Han är hennes favorit och det är tack vare honom som hon, hittehunden, finns i huset!
Hon fyller f.ö 6 år i morgon enligt veterinärens bedömning. Så då  får vi ytterligare en anledning att fira!

Annat påsktema, c:a 14 år


fredag 29 mars 2013

Gujarer och gujarfrisyr

Gujarernas sommarviste
Jag har suttit och tittat i gamla fotoalbum samt på lösa ströbilder och hittade en del som jag vill bjuda på! Trots att de i färg är gulnade av ålder och/eller skadade på annat sätt.

Bostaden på närmare håll och några av dess invånare
För i dagarna fyrtio år sedan bilade, nu f.d. fästmannen och sedemera mannen och  exmannen och jag till Indien. Det var hans andra bilresa dit så han hade litet mer erfarenhet än jag som knappt rest alls och då endast typ charter inom Europa. 

 Vi studerade båda etnografi vid den tiden och hans intreseområde var tibetaner i Ladakh i norra Indien (medan mitt var kanadensiska eskimåer i Hudson Bay!), därav denna resa för att samla material till en uppsats.

Man får tidigt börja lära sig rida i dessa trakter
Gujarkvinna med sin typiska frisyr. Foto: Erik Sonden


Sairi, enda kvinnan som jag kommer ihåg namnet på.
 Foto: Erik Sonden

Foto: Erik Sonden
Ladakh öppnades för turister så sent som i början av 1970-talet men vi som var där 1973 fick inte tillstånd att resa in i området. I New Delhi fick vi besked om att söka tillståndet i Kashmir och väl där sa man tvärtom och vägen var lång tillbaka till New Dehli - och kanske - ändå inte få nåt... Så det blev resten av Kashmir (som korrekt heter Jammu och Kashmir) och en del andra delstater vi besökte under den nästan 5 månader långa resan från Sverige. Bland det mest intressanta under denna resa var våra två besök hos gujarerna, ett folkslag som bla a bor i norra Indien. Många livnärde sig på boksapsskötsel, ssk de muslimska gujarerna, och var en slags halvnomader eller som jag kanske skulle säga, levde i nån slags fäbodkultur. På somrarna drog de upp till en typ av sommarviste och på vintrarna bodde de litet längre nedåt landet. De var hela familjer som bodde där uppe tillsammans i det enkla hus som vi besöke. Dit kom vi alltså men jag minns inte längre omständigheterna. Vi bodde i alla fall ett par nätter med dessa familjer och delade bostad med dem fast vi fick eget rum!

Hos frisören, steg för steg. Foto:  Erik Sonden


Foton: Erik Sonden
De var alla mycket fattiga och trots detta mycket vänliga och gästfria människor som var lika nyfikna på oss som vi  var på dem (Men naturligtvis betalade vi för oss när en av männen gick bakom knuten och nackade en höna för att laga mat till oss). Vid ett av besöken hade vi tolk med oss men konversationen blev ända ganska sparsam.  I alla fall för min del som mest höll till bland kvinnorna.  Men man kan ju göra sig delvis förstådd genom fingerspråk och genom att visa intresse... Man ska komma ihåg att vid denna tid var det relativt ovanligt med västerlänningar i dessa trakter och dit upp letade sig få hippies. Så människor var intresserade, gästvänliga, hjälpsamma och oftast vänligt nyfikna och vi blev liksom litet kända i trakten ssk efter gujarbesöket när man kände igen mig (och "sahab Erik") pga min nya frisyr. På ett ställe dit vi kom tvättade man till och med våra fötter som en vänlig gest. Och vi som var ovana skämdes litet...
Färdig!



Dessa gujarkvinnor hade en alldeles speciell frisyr som var lätt att känna igen: Mängder med flätor i olika storlekar i sitt långa mörka hår, flätor som även förlängdes med hjälp av svart garn. Eller det hår som lossnar i kammen när man kammar sig som man flätade in i håret igen. För dessa iibland mycket tunna och fina  flätor som kunde vara ca 100 st i olika tjocklekar använde man smörfett vilket inte alltid var så färskt och en frisyr höll i flera månader.

Nyflätad med smör i håret!
Foto: Erik Sonden

Det tog ett par - tre timmar för 2 - 4 kvinnor att göra en flätning på mig - för det var klart att jag skulle ha en - jag som kom i mitt långa blonda hår med bara en enda nackfläta. De var generösa dock att använda färskt smörfett i mitt hår...De var förstås inte lika bortskämda som jag med att kunna tvätta håret ofta och min nya frisyr började klia nåt vansinnigt och stinka ännu värre efter kort tid. Så vid återbeöket, när jag återkom oflätad, flätade de om det. När det blev dags att lösa upp flätorna andra gången tog detta ännu längre tid än själva flätandet. Då var vi inte längre kvar hos gujarerna och de personer som hjälpte mig få upp flätorna ville hest hålla sig för nästan...

Men ett minne för livet var det och jag är mycket glad åt att få ha upplevt detta!

Guajarkvinnor med barn samt ego. Foto: Erik Sonden

torsdag 28 mars 2013

Quiz och litet annat...

Den här gången höll Bengt Sändh i frågorna...
...assisterad av fru Barbro i förgrunden


Var på quiz i går kväll på svenska restaurangen Tvillingarna här i stan. Vi var tyvärr inte så många deltagare den här gången men det beror väl på bråda tider så här mitt i påskveckan. Många får besök eller reser själva bort, andra är ute och tittar på påskprocessioner kan tänka eller hade nåt annat bättre för sig. Men vi som kom hade väldigt trevligt och eftersom det var Bengt Sändh som hade gjort frågorna till igår så fick man räkna med några kluriga sådana. Han framförde några frågor genom att sjunga visor av bl.a Cornelis W och Taube. Man kunde beställa in mat att äta under "akten", som t.ex. svenska tapas.


Tapa Skagenröra


Att vinna en quizomgång betyder att det vinnande laget till nästkommande vecka  "åker på" att sätta ihop de 30 frågor som vi alltid har med. Och det hade ingen i mitt lag tid med... Men - vi var inte ens i riskzonen för att vinna! Hade dock ändå en kväll full av skratt och gott humör!

Quizdeltagare som grunnar på frågans svar!


Man kunde äta samtidigt som man funderade..
I skrivande stund är det faktiskt uppehåll efter allt otroligt regnande som drabbat oss på "Solkusten" denna månad. En quizfråga hade kunnat vara:  När regnade det så här mycket sist under en marsmånad? Korrekt svar är: 60 år. Och jag hoppas att det dröjer 60 år till innan "fenomenet" upprepas. Då står åtminstone mina gummistövlar och gapar tomma...

Vi är som sagt mitt i påskveckan och både idag och i morgon är helgdagar. Men detta märker man inte så mycket av då både den stora matvarukedjan Mercadona samt det stora varuhuset El Corte Ingles håller öppet. Likadant var det i Irland där jag var en påsk för ett antal år sen. Då var det full kommers i Dublin på långfredagen som det året sammanföll med St Patricks Day. Enda skillnaden var att inga pubar höll öppet denna dag. Men det gick bra att gå in på ett hotell och dricka i baren ifall man var sugen på nåt starkt....Annat var det när jag var barn. Då var det årets längsta och tråkigaste dag som jag led mig igenom. Inga biografer var öppna i det lilla samhället där jag bodde och det spelades typ sorgemusik samt annan lugn och stillsam musik på radion.

Tur att detta inte gäller längre för jag hade tänkt att gå ut och påta litet i rabatten både idag och imorgon, långfredag. Får ställa frågan till vädrets makter och inrätta mig därefter...








söndag 24 mars 2013

Semana Santa


Malaga, palmsöndagen 17/4 2011


Påsken är kristenhetens största högtid och den inleds idag, palmsöndagen. Hela påskveckan kallas här för Semana Santa dvs "Heliga veckan" på svenska och karaktäriseras av de stora processioner som då äger rum. Stora s.k troner med figurer i naturlig storlek med scener ur passionshistorien, mycket vackert smyckade med mängder av blommor och levande stearinljus får folk att gå man ur huse för att titta, antingen man är religiös eller inte. Om man inte följer det hela på TV vill säga.

Malaga, palmsöndagen 17/4 2011

Just på palmsöndagen ser man extra många små barn i processionerna bärandes på palmblad eller olivkvistar i händerna iförda fotsida dräkter som de vuxna men utan att dölja ansiktet eller bära strut på huvudet som de många s.k. "nazarenos" gör. Dessa har ingenting med Ku Klux Klan att göra utan är en slags botgörare.


Malaga, palmsöndagen 17/4-2011

Varje kväll drar mycket stämningsfulla processioner fram på gatorna med musikkårer  vars trummor spelar dov musik och jag finner det hela mycket suggestivt. Särskilt skärtorsdagens och långfredagens processioner anses vara extra fina och stämningsfulla. På påskafton är det förstås inga processioner men på tredje dagen dvs på påskdagen är det en glädjefylld procession som drar fram på denna påskveckans sista dag.


Plaza de la Merced -  Malaga, palmsöndagen 17/4 2011

De största och mest berömda processionerna i Spanien äger rum i Sevilla och Malaga och samlar mängder med åskådare längs processionsvägen. En stor tron kan väga upp till ett par ton och varje bärare bär då c:a 20 kg på sin ena axel. En lång procession kan ta upp till åtta timmar och att höra de dova trummorna i nattmörkret ger en alldeless speciell stämning.


Malaga, palmsöndagen 17/4 2011



lördag 23 mars 2013

Kläder

Det är inte så att jag inte är intresserad av vad jag sätter på mig men jag följer inte modet slaviskt på nåt sätt. Jag kan tycka att det är jättekul att gå i affärer och titta och har en fullproppad garderob här hemma. Och att den är fullproppad beror på tre saker:




1. Jag kan inte slänga sådant som är helt även om det inte är supermodernt eller jag har
    ändrat smak eller tröttnat. Det sitter en liten Jante på axeln och viskar - ungefär som
    "ät upp maten du har tagit till dig". Jag brukar ge en hel del till hemhjälpen och hennes
    familj som bor i Ukraina. De har sina egna transportsätt och kan skicka billigt och
    det de skickar kommer fram.

2.  Impulsköp. Det finns en del plagg som jag varit litet för snabb med att köpa och som
     jag inte tänkt igenom så noga innan vad det skall passa till eller i vilken situation jag
     skall ha det. Ofta bara för att det varit så billigt - och sen hänger det där och tar plats.

3. Jag har en mängd kläder i ett flertal storlekar allt efter som kroppen har ändrat form
    fram och tillbaka. Det händer inte helt sällan att jag kan tänka om jag skall iväg på nåt
    speciellt "Och jag som inte har nånting alls att sätta på mig..." Och då kan det vara
   som så att jag faktiskt har, men inte i för tillfället passande storlek...


Vinterkappa


Jag har dock e n passion när det gäller kläder - för märkeskläder intresserar mig f.ö. inte särskilt  - och det är det spanska klädesmärket Desigual. Det efterapas en del eftersom det både är dyrt och - tyvärr - oftast tillverkas i alltför små storlekar som om alla kvinnokroppar vore stöpta i samma form. Dessutom är det ett internationellt mycket uppskattat märke så jag kan inte begripa att man inte rättar sig efter kundernas önskemål om större storlekar. Men detta märke gör mig helt hagalen att jag har bestämt mig för att gå ner i vikt bara för denna sakens skull....Så, då var det sagt också. Så nu 
har jag den pressen på mig att lyckas...

Fantasifulla mönater


Att gå in i en av Desiguals butiker med alla fantastiska mönsterkombinationer,  knalliga  glada färger och roliga snitt är en upplevelse bara det. Jag kan faktiskt vara där i timmar och botanisera och bli "vill ha vill ha...". Och mellan varven har jag tur och kan klämma mig i nåt men tyvärr inte så ofta som jag skulle önska. En bra sak med dessa kläder är att de faktiskt inte är så modebundna. Det är svårt att se hur gamla eller nya de är då det finns hur många läckra mönster och modeller som helst. Utbudet är ofta till mycket stor del olika i olika butiker. Men som sagt, modellerna är små.


Därför blev det yogurt med frukt till kvällsmat. Faktiskt har jag satt i mig ett helt kilo jordgubbar - det är ju säsong nu - och hoppas att jag slipper efterräkningar i natt!

          
Kjol, framsida...
                                                            

...samma kjol, baksida

fredag 22 mars 2013

Om Utflyktsväder och service

Åh. så deprimerad man blir av detta ostadiga väder. En dag sol, massa regndagar och sen nån halvfin till fin dag igen och så tänker man hoppfullt att NU, äntligen, nu kommer sol och uppehålll.  Men när jag tittade ut genom sovrumsfönstret i morse så var det bara gråväder och molnen låg så lågt att om man inte visste bättre så skulle man ha kunna tro att bergen växte upp ur molnen.


Väninnan Åsa och jag beslöt att göra en utflykt. Vi hade båda saker att uträtta i Marbella på det enorma köpcentrat La Cañada precis utanför stan. Detta kunde väl inte ta så lång tid, sen kunde vi äta lunch, åka till Ikea ett par mil bort och sen uträtta litet annat när vi ändå var i farten. Men jo jo - där var vi allt tidsoptimister.....

Chokladfontän


Jag köpte ny mobil för ett tag sen och i förrgår travade jag iväg till den Yoigo-butik i centrum där jag har mitt abonnemang. Min gamla mobil var inte lassgammal men killen i butiken hade "glömt" hur den fungerade. Han tryckte på litet knappar utan önskat resultat och sa sen han måste stänga för att gå på lunch. Och jag undrade förstås hur han kunde börja serva mig för att sen säga att han skulle stänga. Han hänvisade mig till en annan yoigobutik istället dit jag tog mig . Tjejen där var mycket vänlig men frågade varför jag kom dit när jag har mitt kontrakt i butiken i centrum och jag förklarade varför. Jasså, ja den killen vill inte jobba löd hennes kommentar. Det var en mycket vänlig tjej men hon fick ingen ordning på mobilen trots att hon försökte och försökte och försökte....Sen gav hon upp och trodde det var fel på min nya Appelmobil och skickade mig vidare till Apple på La Cañada.

Buffe med lösgodis


Vi visste inte att man i Apple-butiken var tvungen att boka tid så vi satte oss vid en disk och väntade och väntade och väntade tills en vänlig själ frågade om vi hade bokat in oss...Vi gjorde då detta och gick sen för att äta lunch medan vi väntade. Vi uppsökte en stor asiatisk buffe restaurang medan vi väntade. Detta ställe är faktiskt det första jag ser där man har gottebuffe också vid sidan av efterrättsbuffen! Man förstod att detta var ett ställe som lockade till sig barnfamiljer.

Åsa provade hur marshmallows doppade i choklad smakar


Tillbaka till Apple igen - som skickade oss vidare till Yoigo - där man avhjälpte det "problem" man inte kunnat lösa i Fuengirola på.g.a. okunskap och oskickighet på 5 minuter. Åter in till Apple och efter att ett par pesoner mixtrat och trixat, så fick jag till slut efter en lång tids väntan en väl fungerande mobil. Servicen och vänligheten kunde inte bli bättre och engelska talade de också. Helt uppenbart hade personalen gått på charmkurs!

Efter snabbfika var det dags att uträtta
en del ärenden i en Kina-affär  (lågprisbutiker som främst säljer kinesiska produkter av olika slag) och sen var vi så slut och trötta i huvudet att vi bara slank in på närmaste hamburgerställe och åt hur onyttigt som helst. Det bara var en sån dag...Men jag fick tag i litet fler "vårblommor" (se blogginlägg 21/3) som jag skall "plantera" i morgon.



Ikea får vänta till en annan dag...


torsdag 21 mars 2013

Vårstädning



Getfot

Nu är det äntligen läge att börja röja och göra fint i trädgårdar, täppor och blomrabatter. Efter allt regnande så är det så väldigt grönt ute och det behöver ansas, grävas upp, grävas ned och göras fint. Snart är också påsken här och då vill många att det skall se fint och prydligt ut när man kan vistas ute mer.
Horthensia
Förutom några krukor så har jag bara en endaste blomrabatt i min superlilla trädgård. Har även en köksterass med litet krukor och blomlådor men de ser inte alls så roliga ut än. Där står sånt som ska gro eler hunnit bli pyttesmå plantor som ska sättas vidare i blomlådor och krukor.

Då jag är litet orörlig och har svårt böja mig är det väl tur att trädgården inte är större än vad den är men den ska ändå hållas efter och detta faller på städerskans lott. Eftersom både hundarna och katterna gräver i rabatten fick den bli stenparti och är dessutom ett väldigt steningt stenparti! Det enda som växer där nu är ogräs och det enda jag vill ha kvar är getfot för den har så vackra gula blommor och katterna tycker om att äta bladen. Men även den har vuxit sig för högt pga av allt regnandet och fick rensas bort idag. Eftersom jag inte vill/kan sköta trädgården och städerskan inte har världens grönaste fingar så kom jag på att göra en till största delen blomlös rabatt som ska vara lättskött och färggrann, ge litet liv och samtidigt vara och litet lekfull. Den är inte klar än men jag kom en bit på väg idag.


Städerskan rensade bort getfoten som blivit för hög och jag "planterade". Hon sa att det nu ser ut som ett tivoli - och ja, litet snurrigt är det väl...









onsdag 20 mars 2013

Vårdagjämning

Antingen vi märker det eller inte så är det faktiskt vårdagjämning idag. Den har inte riktigt att göra med hur vädret ser ut just precis hos oss var och en utan förklaras närmare härnedan. Då jag inte visste just mer än att dag och natt är ungefär lika långa så letade jag runt litet och hittade följande på "Helagotland.se" Där skriver man följande och jag kopierar rakt av:



"Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, dvs passerar himmelsekvatorn . Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.

Vårdagjämningen är inte en dag utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig.




Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden."

Och "Helagotland.se " visste inte heller utan fick fram sin artikel via SMHI och Wikipedia....

Blev någon något klokare av detta? Det jag tror att jag närmast fattar det som är att det är precis som den 31/12 då man skålar in det nya året på olika tider beroende på var man firar det...



Det viktigaste för mig idag har hur som helst varit att vi äntligen fick uppehållsväder med sol och litet vårvärme. Jag var på nordiska affären och köpte dansk färskpotatis och sill och satt sen och festade hemma på min terrass och njöt! 

tisdag 19 mars 2013

Fjärilar

Mariposariet i Benalmadena, Malaga
Fjärilar (lepidoptera) är den näst största ordningen av insekterna och finns i fantastiska ca 150.000 olika arter på jorden. De delas upp i dagfjärilar, nattfjärilar, rotfjärilar och träfjärilar. De två sistnämnda grupperna intresserar mig inte så mycket, faktiskt inte alls,  utan det är mest dagfjärilarna som tilltalar mig. Dock har jag inte som hobby varken att odla fjärilar, försöka skapa en fjärilsträdgård eller samla på fjärilar (uppnålade). Jag vill bara titta och beundra.

"Korsfästa" fjärilar på museum New Orleans, USA


Fjärilar som örhängen

Tatuerad på arm

Det är deras fantastiska mönster, underbara färger och deras lätta flykt som är så fascinerande att titta på antingen man ser dem fladdra iväg i en trädgård eller över en sommaräng. De ser så spröda och bräckliga ut men är ändå så fulla av liv! Eller man kan beskåda dem i fjärilsparker där man har anlagt landskap där fjärilarna trivs med de värdväxter de kräver och den höga luftfuktighet och värme dessa skira väsen behöver. Jag har besökt två stycken parker, båda mycket fina anläggningar. Den ena ligger i Key West, Florida och den andra här i Andalusien, i Benalmadena utanför Malaga. Den som ligger här är större med över 2000 fjärilar och ett tips för den som vill besöka parken är att köpa biljetter på nätet då dessa är litet billigare än i kassan på plats (gå in på "mariposario de Benalmadena").

Mariposariet i Benamadena


Jag gillar även avbildade fjärilar,  t.ex. i konsten, som smycken, klädtryck/mönster eller som tatueringar på mig själv och andra! Men förstås, allra vackrast är de i naturen  som levande. Jag blir så glad när jag ser dem!

Världens största fjäril, en nattfjäril. Mariposariet, Benalmadena.