Minne

ENINGEN med denna blogg och dess inlägg var ju från början att de skulle vara ett slags dagboksanteckningar med både upplevelser och funderingar för  både mig själv och andra men av detta har det ju inte blivit så mycket som jag hade tänkt. Dels kommer det nästan ständigt annat emellan både planerat och oplanerat dels har jag inte alltid ork och skjuter upp till morgondagen och så där fortsätter det. Och då när jag äntligen skall ta mig tid och sätta mig ned och skriva så har jag glömt vad det var jag hade i tankarna i går och i förrgår och i förrgårs går... Dumt nog har jag inte ens gjort en liten notering någonstans som stöd för minnet. Och att sitta och tänka tillbaka är inte lönt för tankarna och händelserna skall fångas i flykten eller skrivas ner vet jag nu. Jag tillhör inte skaran som flott kan svänga sig med: "Jag ska göra en minnesanteckning". Tvärtom tycker jag mig ha märkt en minnessvikt sen över ett år tillbaka men jag har varit för feg för att våga gå och testa mig och likt strutsen istället stoppat huvudet i sanden. Tills jag nyligen vaknade upp och frågade mig själv vem det är jag gör en björntjänst egentligen? Är det något allvarligt så är det ju viktigt att söka medan man kan göra någonting åt det. Och det drabbar ju inte bara mig personligen utan även familjen och vänner som kanske måste sätta koppel på mig om det skulle bli så illa... Och det ville jag ju förstås absolut inte.

VINGADE mig nästan till slut att beställa tid på sjukhuset och var litet orolig innan jag kom till doktorn som efter ordinerad undersökning med datortomografi sa att det inte förelåg några sjukliga förändringar. Man gjorde även en scannerundersökning och på den upptäckte man en bihåleinflammation som jag inte var medveten om (bara en enveten förkylning) men alltså inget av det jag fruktade. Yrsel och högt blodtryck motiverade även dessa undersökningar så jag vet inte om det gjordes mer än brukligt när man kollade upp mitt minne som oroade mig .

ÄKAREN  lugnade mig sedan med att att säga att allting var "normalt för min ålder" och att om man lever i en stressig situation eller kanske har det för intensivt omkring sig så kan detta påverka ens koncentration och minne också.

 Detta var givetvis ett väldigt lättande besked för åldersförändringar kan vi ju inte göra mycket åt i efterhand om det är så att man inte har skött sig riktigt exemplariskt tidigare (och man har ändå inga garantier). Men jag är glad att jag verkligen tog mod till mig och frågade för annars hade jag levt med dessa funderingar och oro fortfarande och stressat upp mig ännu mer helt i onödan. Och jag får väl göra så i fortsättningen att jag skriver små kom-ihåg-noteringar eller så får jag börja med att skriva "bakifrån" med de senaste händelserna först medan jag kommer ihåg dem och sen se om det dyker upp något litet korn från veckan innan som var det som jag egentligen hade tänkt säga något om. Alltså: I morgon kan man kanske förvänta sig att det då handlar om vad jag  e g e n t l i g e n  hade tänkt skriva om idag!!!

PS: Fråga mig inte var den röda texten kom ifrån för det var inte från min penna...